Kan tänka mig två ställen där jag kanske hellre velat vara just nu. Ett och förstavalet skulle vara Prag. Saknar att åka bort på våren och låtsas som om verkligheten inte finns. Det är inte bara destinationen utan sällskapet som gör det.
Men men. Nu är jag i Sundsvall på Ibis och antikrundan är på i bakgrunden. Jag har åkt två stycken tåg jag aldrig har åkt med förut. En dubbeldäckare till Gävle och sen ett X-trafik tåg till Sundsvall. Ja, jag är min pappas, han är fördetta-tågchaffis, dotter.
Reciproka pronomen, prepostionsobjekt och allofoner snurrar runt i huvudet och det är svårt att skaka av mig känslan att jag inte har pluggat tillräckligt inför tentan i morgon. Kanske för att det är jätte svårt. På ett sätt skulle jag inte vilja byta ut min situation nu, den här tentan är verkligen en utmaning för mig och det känns kul att bli utmanad.
Såg Psycho igår som en bra uppladdning inför min allena hotellvistelse. Men kan inte påstå att jag är så rädd, tycker ändå att Norman Bates är lite söt, missförstådd och misshandlad av sin mor. Henne däremot tittar jag en extra gång efter bakom duschdraperiet.