Var och såg Anton Corbjin på fotografiska i fredags. Jag älskar bilder på människor, men, jag måste säga att det bara var några få foton som fångade mig. Som till exempel den här av Polly Harvey. Det var många porträtt av personer jag inte kände till så väl och trots att det var fina bilder hade de inte samma dimensioner som till exempel Annie Leibovitz foton.
Kanske är de det kvinnliga ögat som tilltalar mig för Margaret M De Langes råa dokument av sig själv via vänner och familj grep mig.
Jag ser framemot att se en utställning av paparazzi fotografer på fotografiska. Det skulle kännas provocerande och skulle tänja på konstbegreppet. Enligt mig finns det vissa paparazzi bilder som absolut är konst. Omoraliskt eller ej så är de dem som fångar verklighetens kändisar, och det är paprazzis som skapar bildjournalistiken, inte dokumenterar det som redan finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar