Ingen feelgood film utan riktigt hemsk brittisk socialrealism. Hemsk men ändå bra, visar en sida av England som jag aldrig har sett men som tror finns. En misär. Ett porträtt av trasiga liv, som på något sätt i slutändan, absolut inte rättar ut sig, men som känns på något konstigt sätt ok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar